De tog mina drömmar

När jag hade fyllt 18 och gått ut gymnasiet ville jag fullfölja en av mina drömmar. En kompis till mig hade fått tag i två au pair familjer i USA. Jag lyckades övertala mina föräldrar men några pengar fanns inte så vad göra? Jo jag fick ett banklån och fixade visum och allting var klart. Det var Fredag och tre dagar innan vi skulle åka som mamma och pappa kallade in mig i vardagsrummet.
 
Självklart anade jag att någonting dåligt var på gång, men när pappa bara vräkte ur sig att han och mamma behövde pengarna jag hade lånat av banken ville jag bara dö.
 
Jag fick ingenting under min uppväxt. Har aldrig fått pengar eller fritt fått handla kläder, gå på disco eller resa så här stod jag med mina drömmar och kände hur golvet under mig ville ge vika. Min oerhörda rädsla för pappa som slog först och pratade sen gjorde att han hade övertaget.
 
På sitt psykopatiska övertalande vis började han berätta om hur synd det var om honom. Att han minsann aldrig varit någonstans och nu satt där som ensamförsörjare utan pengar. Han ömsom hotade och försökte smickra på något sjukt sätt.
 
Det var bara att packa upp väskorna igen. Säga bye bye till USA och drömmarna som hade omgett resan. Sen fick jag såklart betala av "resan" som aldrig blev av också, som grädde på moset liksom. 

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: